Soffpotatis...eller inte

Golvad av en feberattack i förrgår. Plötsligt på söndagseftermiddagen slog det till, jag lade mig under typ fem täcken och sov till igår. Höll mig under bolstren så gott som hela gårdagen, läste, slumrade till, boken föll i golvet, tog upp, läste ..osv. Fick läst en påbörjad bok. Den heter Väckelsen, av Stephen King och man kan konstatera att den inte riiiiktigt är klassisk uppbyggelselitteratur, trots namnet.  Och slutet då... Puh! Det är tur att jag tror annorlunda! Man kan förstås diskutera hur lämpligt det är att läsa sånt på sin sjukbädd, eller... egentligen, eländet gav livslust, när jag tänker efter! Och tänker jag mer efter, så mår jag faktiskt riktigt bra nu! Inte tack vare Väckelsen (eller trots den); det är förmodligen sovandet som kurerat mig.

Håller mig dock i stillhet idag. Det går bra att uträtta en hel del ärenden ifrån soffan. Thanks to the Internetz! Så, har bokat möten och en resa för ett gäng och ska strax sätta igång en föreläsning. 

Tanken slår mig: jag skulle aldrig klara av att jobba hemma. Eller? Men men, man vet ju inte när man är KLAR med jobbet. Det går liksom in i varandra, det man ska försöka få gjort i jobbväg, och disken och dammet och resten. Det kräver nog en himla mängd disciplin och fokuseringsförmåga! 

Att ha en arbetsplats att gå till är ju bra på det sättet, man kommer dit på morgonen, och så tar man lunch när det är lunchdags och så går man hem när klockan säger att det är dags. Rätt skönt.

Går säkert att göra så även om man jobbar hemma. Eller inte jobbar.
Bara bestämma: nu är jag klar för dagen, nu tar jag kväll. 

Ja, så funkar det... i den bästa av världar.

Nu har jag prokrastinerat länge nog, dvs skjutit uppgiften framför mig. Fokusering och diciplin, ja.

Testade webbkameran. Vyn från min arbetssoffa. Ni ser väl hur ömsint porslinsblomman har slingrat sig runt fredsliljan, på sin väg mot... högre mål?

Fast i ett beroende

Ja, det är bara att konstatera att jag är fast. Det gick faktiskt väldigt fort. Ett par gånger, och sen... sen längtar jag efter...  Nej, nu tänker jag inte på såna beroenden som Fazers blå eller cigariller eller starka drycker, utan, hör och häpna: jag är fast i cykelträsket! Cykla, det är grejer det!
I morse efter gröt och kaffe packade jag cykelväskan och drog iväg. Det blev Långasjövägen. Räknade med lite trafik såhär på lördagsförmiddagen.
Det var svalt och friskt och småfåglarna kvittrade och flög med kvistar och tussar. Och varje fordon som passerade mig hade släpkärra efter sig! Mestadels byggnadsmaterial, vad jag kunde se.
Det är minsann vår!

Där jag trampade på racern i sakta mak kom en massa tankar. Som musik och relationer, t ex.
Tänkte på den längsta relationen jag haft, det började med reggae med Marley, och slutade med Blod on the tracks, Dylans skilsmässoskiva. Det var en tid med The sun is shining och Is this love ledde till The times, they are a´changing med rätt mycket Hurricane. Och därifrån hoppar jag raskt till Bosse, och där har vi ju Golden heart. Fast innan jag upptäckte det var det en incident med Piss off. Det är inte en låt, utan ett medel som ska stoppa katter från att pinka i sandaler, jag hade det och Bosse behövde det, och det var liksom ingen symbolik där, nej. Och nu är det snart fyra år sedan, och vi kom att samtala om Piss off när vi körde till Kalmar Domkyrka, till biskopens Påskmässa.

Ja, allt möjligt hinner man tänka när man cyklar.
Annat cykelrelaterat: det har visst varit Spinn of Hope i dag i simhallen.
Nåja, jag hade min egen tur på skogsvägarna, istället. Och på tal om hopp, i kväll är det Earth Hour, mellan 20.30-21.30 ska man släcka det elektriska, och i Långasjö är det gudstjänst den tiden, med akustisk musik och levande ljus, och dit ska vi. Vore stiligt att cykla, men vi tar bilen den här gången.

Shelter from the storm

Halsen svider. Inte läge att bli sjuk nu! Så: kurerar med het svartvinbärssaft. Bästa!

I dag var Bosse och jag på utflykt till The Tea Room och åt scones med clotted cream och drack jasminté, vilket är underbart gott, och som jag faktiskt kan dricka, utan att känna att "fasiken, jag borde tagit kaffe istället". Sånt trevligt ställe! Och jag är faktiskt gammal bekant med kassa-apparaten där! Ja, från den gamla onda tiden. Äsch, det där skrev jag bara för att det lät...cool..?. Ond var inte tiden då heller, då jag och den  kassa-apparaten umgicks, men ....jobbig. 

En bra helg har det varit. I går världsunderbar konsert med Linda Lampenius i Algutsboda kyrka! Underbar violinist, fantastisk artist och en varmhjärtad människa! Och Rotary samlade in pengar till  ShelterBox som är en fristående organisation, som arbetar med  att skicka shelterboxar till världens oroshärdar. En shelterbox innehåller ett familjetält, varma filtar, solcellslampor, spis, matlagningsutrustning, verktyg, vattensäkra golvmattor, myggnät, aktivitetssaker för barn mm, praktiskt förpackade i en box. 

Såhär står det i brochyren: "ShelterBox är en internationell katastrofhjälpsorganisation som erbjuder skydd, värme och värdighet till dem som drabbats av katastrofer". Om du vill veta mer, gå till www.shelterboxsweden.org

I dag har vi mest stannat i vårt eget shelter, hemma i Vissefjärda. Läst, löst korsord, lagat och ätit mat. En skön sönddag. Och så jasminté, då. 

Shelterbox fick mig att tänka på en Dylan-låt, är väl inte så svårt att gissa vilken.. Här, en vers:

'twas in another lifetime, one of toil and blood

When blackness was a virtue and the road was full of mud

I came in from the wilderness, a creature void of form.

"Come in," she said, "I'll give you shelter from the storm.

Finns planer och planering för nästa vecka. 

Indiana och Andreas åker till Holland nästa vecka, filmrelease, ju. 

Jag får ägna en hel del tid åt pappersarbete. 

Det är rätt roligt, det med.

Nu är det dags för kvällens bio Bo. Kanske ett avsnitt av GoT?

Ja, why not?

Träd

Öhhh? Det snöar! Visst, jag ÄLSKAR snö, när det är VINTER, men nu är det vår!!!
Nåja, aprilväder..
I mars.

I går satt jag i skogen vid brasan med puttrande kaffepannan och såg solen försvinna. M hade sina svetsglasögon med sig, och med dom på såg man himlafenomenet helt fantastiskt. Annars var det väldigt skumt ljus och solen såg ut som en blek slant bakom molnslöjorna. Sjön var blank och det var första gången för en av oss att paddla nån gång, och det blev väldigt fint. Korv och pinnbröd och plattbröd på galler. Och kokkaffe på det.
Sånt gör mig lycklig.
Inte bara "skogsmullandet", men när man LANDAR.

Dagens agenda då..?

Det vanliga lördagsdonandet. Bosse har sin körövning, så jag får roa mig själv, läsa tidningar och dricka kaffe, lyssna på musik, lånade två spännande böcker i går, en poesibok av Anne Sexton, och hennes ord skär rätt in i mig.
Här:

Vad jag vill säga, Linda,
är att ingenting i din kropp ljuger.
Allt som är nytt säger sanningen.
Jag är här, den där andra,
ett gammalt träd i bakgrunden.

Älskling,
stå stilla vid din dörr,
säker på din sak, en vit sten, en bra sten -
lika makalös som skratt
ska du repa eld,
detta nya ting!

Det här var två sista verserna i en dikt tillägnad till hennes dotter, tänker jag mig, det skulle passa, och tänker att min dotter snart ska komma hem!!! Och jag står här som ett gammalt träd, då, hehe, och ja, det kan jag göra. Njaa, träd vetesjutton, men nog får jag stå för nån sorts rötter, det är en mammas roll. (Bland annat). Och jag längtar så mycket efter henne!

När det känns lite som solförmörkelse rent allmänt, är det väldigt bra med gamla goda rutiner som typ städning damsugning diskning och det ska jag göra nu.

Solförmörkelsen igår, sedd och fotograferad genom svetsglasögon. Bilden gör inte riktigt upplevelsen rättvisa. Svetsglasögon rekommenderas, i många sammanhang!

Framtidsvisioner

I förrgårdagens superirritation har lagt sig. Lite. Fast nya frågor har uppstått.
I förrgår efter jobbet skulle jag cykla hem. Hade cyklat till Emmaboda, tagit tåget hem, tagit tåget till
Emmaboda, och skulle cykla hem. Och gjorde det. Gamla vägen. You remember... livsfarligt cykla på stora vägen. Men det var ju för f.. i h... lika livsfarligt att cykla gamla vägen! Fullt med grovt GRUS över hela vägen! Inte grus...stenar! Vassa! Vem? Varför? För att SKOGSMASKINERNA ska kunna ta sig fram? Ja, det är dom enda som kan ta sig fram där - utan vurpor och punktering!
Jaha, och hur ska jag göra nudå? Vill jag cykla måste det bli stora vägen då. SUCK! Vi vill ha fler cykelvägar i kommunen!!!

Så till nästa utmaning.
Ska tillverka en slideshow till måndagens KF-möte. Där ska nämligen avhandlas mitt medborgarförslag om 1. Vita husets trädgård. 2. Spårområdet 3. Taxitorget.
Jag kommer låta bilderna tala sitt språk... och jag mitt. Nejnej, jag tänker inte tala finska, tok!, men försöka övertyga folk att det här är framtidsfrågor, i högsta grad. Det är nu vi formar morgondagens samhälle. Och det är nu vi har chansen att påverka morgondagens samhällsmedborgare! Man kan ju tycka att vi som bor på landet har ju gröna skogar och hagar ändå i närheten, men visst är våra gemensamma ytor också viktiga! Det ska vara vackert och vi mår ju så mycket bättre när det finns träd och buskar och gräsmattor och blommor runt om oss. Och om det blir (som jag har föreslagit) kolonilotter vid Vita huset, kan ju skolbarnen ha ett par lotter där, och odla sina morötter och annat gott. Och vara liksom med: från jord till bord. Hela vägen. Och så kan människor från höghusen samlas där och kanske bilda en trädgårdsförening och sitta tillsammans och fika och börja heja på varandra på stan också, och människor som lämnat allt någon annanstans kan få lite rötter här, både symboliskt och bokstavligt! :)

Vita huset som det ser ut i dag.

Lite inspiration...

Odla tillsammans!

Och så var det spårområdet och taxitorget. Visst vill vi att det ska se fint och välkomnande ut, när man kommer till Emmaboda? Då är ju området kring stationen jätteviktigt!

Sist men inte minst på min lista: Taxitorget. Bygg nya hälsocentralen på tomma stora tomten vid Folktandvården/Emmakliniken! Då samlar man hälso- och sjukvården på ett område. Och det finns ju redan parkeringsplatser där! Och rören i marken ligger rätt, det är bara att koppla på. Vid taxitorget skulle man ju först gräva och dra och fixa med sånt till att börja med.
Vill inte vi ha vårt öppna torg, där eleverna från Mobergsgymnasiet kan ha bänkar att sitta på, och lummig grönska och där kan släkt och vänner stå och ta emot dem när de springer ut med sina studentmössor? Ett öppet torg - men som inte bara är ett asfaltsöken!! Ett vackert torg.

Hoppas jag kan bifoga lite bilder från min slideshow som ska visas imorgon vid Kommunfullmäktigemötet!

Nåja, det här är kanske too much på taxitorget, men tänk GRÖNT, insprängt i asfalten

Me and my bike

...eller Bosses bike, egentligen. Fast jag har lagt beslag på den (permanent..)

Det blev cykla av i dag! Både till Eboda och hem igen. Gamla vägen. Trots mördarbackar! Hellre det än riskera liv och lem och cykel på stora vägen. 

Jag är nog Emmabodas nästa cykeltant!

Fast jag hänger i bockhornen på en formidabel rääcer från 1978. Med stång. Det finns inga racercyklar utan stång, vad jag vet. Är det för att cyklarna ska vara så lätta som möjligt och stången liksom hjälper till att hålla ihop det hela? Vet ej, bara spekulerar. Men jag vill helst inte ha åskådare när jag kliver på.. Min teknik är föga elegant.. Däcken är rätt smala, och nån proffscyklist skulle nog vifta med no no-pekfinger åt mig där jag trampar på gyttjig skogsväg. Nå, det blir bättre framåt våren, säkert, både med det ena och det andra.

Så nu är jag färdigmotionerad för dagen och det är ju fredag, så önskar en TREVLIG HELG, allihop!

Sol och pärlor

Nemen hej! Läget??

Med mig är det bara bra!
Fast tiden går ju så fruktansvärt fort! Morgonsol och middagsregn och kvällsmat och gonatt katt och så morgonsol och hoppsan, det är ju...torsdag! Kväll. Fullmånehimmel och kalla fingrar i tunna skinnhandskar, promenerar raskt hem. Jackan doftar friskt av skog och rök.
I måndags var det Ölandsfärd och i förrgår lagade vi vegansk gryta i Ödevata, och kaffet kokades på eld vid Måsviken.

Det hinns med annat också, möten och planering och samtal på samtal.

I går for jag till Kalmar med min blå pärla. Därifrån åkte jag med bekymmersrynka i pannan. Det stod inte så bra till med ma babe. Lite fix här och lite fix där..och kostnadsförslaget för reparationerna landade på x antal tusenlappar. Suck!

I dag har solen skinit mest hela dagen. En skön promenad och en till blev det. Fast ingen cykeltur...
Jag har fått för mig att det är läge att börja cykla till och från jobbet. Blå pärlans kondition har övertygat mig, för att inte tala om min kondition. Jag gjorde det -cyklade- Vissefjärda-Emmaboda t o r härom veckan, och eftersom det hann bli mörkt innan hemdags, bestämde jag mig för att cykla på stora vägen. Det blev en skräckfylld färd! Trots lyse och reflexer, verkade inte bilisterna se mig överhuvudtaget, så som dom körde! Faktiskt, jag var livrädd! Reflexväst? Eller vad? Eller så skiter bilisterna fullständigt i cyklisterna oavsett vad. Det borde verkligen finnas en cykelväg utmed stora vägen!
Men det finns ju den gamla vägen, säger du kanske. Den över Linnefors. Inte så mycket trafik och väldigt vackert. Ja, det stämmer, vägen är fin. Och rätt backig... Och med tanke på omständigheterna (=min kassa kondition) så... Fast det är ju så man får kondition, säger du kanske, lite menande. Jajoooförvisso. Jaaa. Ja! Let´s kör! Säger jag uppmuntrande till mig själv. I morgon!

Bosse och jag har börjat följa 4 olika serier. !!! Och upptäckte att det inte funkar för oss. Vi blandar ju ihop alla stories och personerna. Du vet, serien med han som bara glor, säger Bosse, och då tror jag att han menar Fortitude. Fast det finns ju Arne Dahl och Jordskott att välja mellan, också, och den fjärde som jag har glömt vad det hette, om det var nån som glodde i den också, det var det säkert. Det hör liksom till såna serier, hotfull tystnad, menande blickar. Så vi har lagt några av serierna på hyllan nu, och dammat fram Game of thrones från mediebiblioteket. Det funkar bäst för oss att se ett avsnitt per kväll av någon serie, då kommer man ihåg storyn och personerna, och GoT är ju väldigt spännande och vacker och sagolik och magnifik och det finns vita vargar i den! Fast en vit varg mindre nu.. Så, så fort han kommer hem drar vi ner i källarn och kör igång kvällens spännande avsnitt, och jag vet att vi är väldigt långt efter, men du får inte berätta nåt!