Tickande klockor och rullande bord
Vaknade med bultande hjärta: jag hade precis missat ett avgörande möte. Tidsoptimistiskt var jag och köpte brödbullar på Fenix till detta viktiga möte - och missade det hela. Du har en och en halv minut på dig, svarade en barsk kvinnoröst i luren, när jag vädjandes ville få dom att vänta. Jag hann inte, en vit Volvo for precis i väg, jag såg bara baklyktorna försvinna mot korsningen Nygatan-Torggatan. Så konstigt man kan drömma. Faktum är att jag har ett viktigt möte i dag... I går hade jag också ett viktigt möte. Jag ringde på dörrklockan, och möttes av en charmant man med pigga och glada ögon. Vi kallar honom Allan. 94 år. Jag satte mig vid köksbordet, han satte på kaffevatten. Jag lutade mina armbågar mot bordet, eller tänkte göra det, men då for bordet iväg! Allan hade satt hjul på bordet. Det blir lättare att städa, menade han. Det gick jättebra att luta armbågarna på bordet, om båda gjorde det samtidigt, på var sin sida. Blomsterhälsningen lyste i vasen, vi drack kaffe, och ja...