Tankar, ord, idéer

Har ägnat mig åt lite throwback i dag: kastat mig bakåt i tiden genom att läsa mina gamla blogginlägg. Rätt smart att ha, en blogg eller dagbok eller whatever som påminner en om saker. Livet är långt och minnet kort. Så mycket det ändå har hänt. Trots att livet ibland känns stå stilla. Eller nej, stilla står det inte, inte nu, förr kunde jag tycka att jag bara harvade på samma ställe. Fast då behövdes det. Antar jag. Det sägs att när allt verkar stå still, det är då man laddar för nästa språng. Nu känns det att jag är på språng för det mesta, och trivs enormt bra med det! Allting har ju sin tid, som bekant, och kom nu inte med en massa floskler morrar min Vän av ordningen, och just det, det är en bestämd Ordning min Vän menar. Som det BÖR och SKA vara, enligt den envisa inre rösten. Som jag fullständigt nonchalerar. Nuförtiden. Eller försöker, i alla fall. Fast den kanske ändå behövs? För då blir man tvungen att skärpa till sig, och fundera på frågor som VARFÖR och VARFÖR INTE? Är d...

En stilla promenad vid Söder Mälarstrand. Stan håller på att vakna, solstrålarna kikar försiktigt in genom fönsterrutorna på andra sidan Riddarfjärden. Några löpare med spänstiga steg, glada hundar med  gäspande matte/husse i koppel, en och annan flanör. I går kväll middag med mycket glädje och skratt hos goda vänner. I kväll födelsedagsfirande för  stockholmsbästisens son. Redan 21 år! I morgon brunch med min förstfödde + flickvän, roliga planer ska diskuteras! Ett spännande studiebesök och en utbildningsdag. Gott och blandat! Det blåser friskt, doftar hav. Iskristaller, som små stjärnor, på gatstenar. Går trapporna upp till högsta punkten på holmen, som en liten fästning. På ena sidan Västerbrons båge, på den andra sträcker sig Högalidskyrkans dubbeltorn mot skyn. Läste en artikel, en krönika innan jag gick ut, den berörde mig djupt i hjärtat. Av någon anledning kom jag att tänka på min vän, Hans, 80 +. Han bor på ett hem, sitter mestadels i en rullstol,...

Det började en julafton. I ett av paketen låg Bowies Pin ups. Bowie, vem var det?? Efter ett par genomlyssningar var jag fast. Hårt och utmanande och lyckligt. Donny Osmonds valpögda idolbilder försvann från min vägg, utan saknad. Livet hade blivit mycket större och vackrare och farligare. Du väljer din identitet, och väljer om igen, hela livet. Ingenting är fastlåst och statiskt utan förändras hela tiden. Du väljer! Första lektionen i existentialism, á la Bowie! Jag packade ihop mina pinaler och flyttade från allt. Valde vad jag ville vara och vad jag ville bli. Han har funnits vid min sida, hela vuxenlivet. Och så går han och gör den vackraste, mest storslagna sorti en artist kan göra. Inte rock´n roll suicide, nej, inte han, han låter sig filmas i sjuksängen, blint trevande, svävande, och parallellt finns han bredvid går in genom dörren in i sin privata Narnia en Starman en Blackstar gör stilenlig sorti utan  sentimentalitet märkt av sjukdom och död går han in och för...

Gillar lördagar! Den här har varit synnerligen trevlig. Inneburit städ, tvätt och plock, strykning, allt ackompanjerat med massor med musik. Lite läsning också. Varken träning eller utevistelse, dock, men det finns en dag imorgon också. Gentlemen och gangsters svepte med mig till en annan tid, där vistas jag några gånger om dagen, i den lugubra paradvåningen, där "natten är en ständig möjlighet"... Hittade (eller Bosse hittade) boken, som ju heter Gentlemen, av Klas Östergren, i en av våra bokhyllor (den var på hans sida) så nu besöker jag dom miljöerna så fort tillfälle ges. Är det så för er också? Man hamnar i en historia, och så lever man delvis i den - tills boken är färdigläst. Jag älskar det! Det finns liksom olika stråk av verklighet i hjärnan, man kan välja mellan dem. - Du, ibland tror jag att du helt spårat ur, muttrar Min vän av ordningen. Jaja, så länge jag har koll på vilken värld jag befinner mig i för tillfället, så.. :-) Det där med bokhyllor... När jag f...