Plötsligt infann sig ett tomrum

Inga blogginlägg på ett tag. Det har varit turbulenta tider, nu pustar jag ut lite. Har tagit tjänstledigt från Växjö för att avrunda projektet Idébanken, och skriva en avslutande sammanfattning. 

Efter vår sommarfest, som var superlyckad och fin på alla sätt, infann sig en plötslig tomhet. 

Den där centrifug-känslan.. när allt har gått runtruntrunt i väldig fart, och så - nästan - stannar farten...

Så mycket som har hänt! Så otroligt mycket, de senaste åren.

Det känns tomt nu när jag inte gasar på för fullt.
Jag kan dock ana något befriande bortom horisonten. Jag behöver inte brådska dit. 

Det kommer att bli en rapport, det gör det, det känns bara mödosamt och trögt just nu.
Det är inte konstigt, säger jag till mig själv, det har varit riktigt mycket jobb de senaste tre åren.
Det har slitit på mig, jag inser det nu, nu när farten gått ner på lågvarv. 

Försöker fundera på riktlinjer för livet framåt... Men nej. De där riktlinjerna får vänta, jag behöver först hitta kartpunkten där jag just nu befinner mig.

Någonsorts efter-festen-känsla, när alla glada gästerna försvunnit och det är tyst och tomt. Disken väntar. Diska, torka, sätta upp på hyllor.

Sammanfatta.

Jag kanske borde resa någonstans? Till havet... Något hav. Kallt eller varmt. Och en strand. Lyssna på vågorna... och fåglarna...känna vila och lugn och ro. Bara stanna en stund.