På påskaftonen firade vi 24-års-födelsedag. Enligt födelsedagsbarnets önskemål begav vi oss ut i det vilda. Det paddlades, grillades och letades påskägg och tur som det var hade jag packat med en massa extra jackor mössor vantar. Gästerna kom från öst väst norr och söder, från när och fjärran; släktingar och nya och gamla vänner. Och sjön gick i höga vågor när vi paddlade mot målet för färden! Den syriske sjökaptenen, en av gästerna, tog täten och navigerade vant runt stenar och in i viken. Flera av gästerna hade aldrig paddlat förut, men det märktes inte, de öste på för fullt. Jag paddlade kajak och det var alltför länge sen sist och det kändes rejält i axlarna, det gjorde det! Men det gör ingenting, helt klart värt träningsvärken! Den känslan när man glider ljudlöst fram, nära vattenytan..
Lägereldsröken steg mot hagelmoln som plötsligt var puts väck borta och solen sken...och så var molnen där igen och stänkte hagel över oss och vårt pinnbrödsbak. De två påskhararna var ovanligt vimsiga (hmmm..) och glömde bort var de gömt äggen så till slut organiserades en skallgångskedja och då hittade vi det sista ägget också! De vimsiga hararna var lite osäkra om det fanns ett till ägg i något glömt gömställe, möjligen, men bestämde sig för att ALLA äggen var hittade hurraaa! och fanns det något kvar i mossan, så fick väl vildgrisarna sig lite påskgodis, de med.
Dom modiga ynglingarna avslutade kalaset med iskallt dopp i sjön...brrr... och tur som det var hade jag packat med badlakan...
Tack, underbara Ödevata!!!
Tack, underbara Ödevata!!!
Det var den här påsken. I morgon är det en vanlig dag. På onsdag ska vi ut på resa, ett stort gäng, och det berättar jag mer om senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar