Utsikter

 Hej!

Det var länge sen! Riktigt länge sen. Minns inte ens var jag var senast jag skrev ett blogginlägg, varken lägesmässigt eller mentalt. Men laptopen är den samma. Den har varit med i många år och still going strong, vågar jag nästan inte skriva...ta i pepparpeppar och i trä för att den ska hålla ett tag till. 

Just nu sitter jag i alla fall och blickar över Årstaviken, nyss var jag på bryggan och satt och mediterade. Inget bad den här gången, fast jag brukar säga lite kärvt att det är nu min badsäsong börjar, i september då vattnet sakta kyls ner och doppet blir just bara ett dopp med några korta simtag och upp kvickt som attan och det mäktiga endorfinruset fyller kroppen... Ska jag gå tillbaka..? Nä, i morgon. Kanske. 

Så här är mitt liv, det kan gå år och många dagar mellan olika steg. Livet är som en dans, brukar jag säga, det går fram och tillbaka, några snurr och så fram och tillbaka. Ibland förs jag och ibland gungar jag själv, ibland är jag dancer in the dark och några gånger fattar jag händer och går åt ett håll tillsammans med meddansare.

Det är september, det är valtider. Imorgon kan innebära en vändpunkt i Sveriges historia - eller så fortsätter vi som vanligt. Det skriver jag med en viss reservation - ingenting är någonsin "som vanligt", sådana tillstånd finns inte, inte några långa perioder i alla fall. 

Det är lördag, en ledig sådan och det innebär städ och tvätt i vanlig ordning. Ja, det är som vanligt i alla fall!

Vad har jag då gjort dessa senaste åren som inte har antecknats på något annat sätt än i minnesbanken? Jag har flyttat ett antal gånger, en lång flytt från Vissefjärda till Stockholm, och några flytt här, och det ligger en flytt framför mig igen, dock bara inom samma stadsdel.

Några ord får sammanfatta: asfalt och hav och barn och barnbarn, tågresor, många många tågresor! Pandemi, monogami, origami, målning, tålning, klimataktioner, rock´n roll och odling, buss hit och dit dag in och dag ut. Långa samtal med Bosse varenda kväll, antingen telefonledes eller här eller där. Här är Stockholm och där är Vissefjärda. Det har hänt stora katastrofer: krig i Europa och flyktingar som kommer med sargade liv i bagaget. Stora saker, katastrofer. Små spirande grödor i odlingslådor. Sol, regn, snö, slask och torka. Glädje och sorg.