Nyårsmandala

Nya året har startat på bästa möjliga sätt. Väl hemkomna från Långresan, när jetlagen lagt sig och vi var någotsånär klara i huvudet, satte vi igång med att städa. Organisera. Kasta bort. Göra plats.
Och när det var gjort, målade jag en Mandala. En nyårsmandala.
Det känns som oerhört tillfredställande aktiviteter, fulla av symbolik. Städning: städa undan, kasta bort, ordna om, sortera, göra plats åt nytt. Mandalamålning: att utgå ifrån sitt centrum, att använda ett symbolspråk, låta sina inre bilder ta form genom att måla. Och det handlar inte om att rita eller måla snyggt, man låter det flöda helt enkelt. Och blir förvånad över vad det är för bilder och tankar som växer fram. Sedan KAN det ju också bli konst av det, men det är inte det som är huvudsakliga syftet. Mitt syfte var väl ungefär att fundera på året som ligger som ett landskap täckt av vit, pudernysnö framför, hur ska jag ta mig genom landskapet, vad är det jag önskar uppleva, vartåt vill jag ta vägen? Sedan är det ju alltid så att det dyker upp händelser, människor, saker att ta ställning till, utmed vägen, och ibland tar man helt och håller andra vägar än man tänkt där man satt i början av året och planerade och funderade. Men någon kompassriktning vill jag ändå ta, och för mig blir det med hjälp av mandalamålning: måla drömbilder, önskebilder, och fundera på vad som är klokaste första steg att ta för att uppnå "önskade läget".
Min nyårsmandla ser väl rätt...grön ut. :-)  Och likson rötter och grenar... och blad... och... Ja, det får vara lite hemligt.

Så här skriver "Mandalaulla": "Att måla mandala medvetandegör oss på ett påtagligt sätt var vi är på väg genom livet - fysiskt, psykiskt och andligt. Men att måla mandala kan också vara ett uttryckssätt för att göra vackra bilder, ja helt enkelt en form av abstrakt konst. Att måla i cirkel blir som att omfamna livet med allt vad det rymmer. Vi får med ömhet närma oss våra längtor, rädslor, känslor av lycka, sorg och tomhet. Vi försöker alla på olika sätt förstå tillvaron och hitta balans i vardagen och närma oss den kraft, som allt liv kommer ifrån".

Den här fina mandala-bilden målade väninnan Melsene till mig den sommaren då jag satt i rullstol med brutet ben i gipspaket. Så vacker, så tröstande.

Hur ser din nyårs-mandala ut? Vad hoppas du och drömmer om för det kommande året?