Så mycket bättre!

Pyjamasdag! Äntligen.
Så underbart!
DN-läsning under flufftäcket. Långfrukost. Det är varmt och mysigt inne - ut har jag inte brytt mig om att sticka näsan ens ännu, fast en promenad nämndes för en halvtimme sen, eller så.
Senare. Kanske.
Random brainmusik-lista på spotify, sitter i soffan och slögooglar om salukis.
Varför?
Jo, musiklistan, för att den är så oförutsägbar.
Salukis för att om jag nån gång skulle få för mig att skaffa en hund (igen) skulle det vara en saluki.
Vilket aldrig kommer att hända, förmodligen.
Salukis är extremt vackra hundar, och lite mystiska.

Sen såg jag ätt älsklingsdottern var online, och -äntligen!- hittade vi tid att skypa. Sa hej till värdmamman och -pappan också. Så gott att prata med Bamba!!! Det blir inte så ofta.

Det blev en promenad också. Vi gick i mörkret och blåsten och pratade om dittan och dattan och skolan, Bosse och jag. Det, skolan, är ju ett ämne som engagerar alla. Vi är så otroligt lyckligt lottade* här i norden och gäller nog stora delar av Europa, nämligen att vi har chansen att skicka våra barn till skolan utan att behöva ha jättemycket pengar. Och så kan vi plugga på högskolor och universitet och folkhögskolor utan att ha föräldrar som har sparat i hela sina liv för det. Och kunskap är ju för 17 makt! Så ta makten, ungdomar!

Men, vart tog den här dagen vägen?
Det är ju snart pyjamasdags igen!
Nåt bra på tv?
Så mycket bättre!

*"lyckligt lottade" är vi, för att vi har haft förfäder och -mödrar som kämpat för dessa rättigheter! Mycket mod, blod, svett och kamp har krävts för att vi ska vara lyckligt lottade i dag!