tisdag 7 oktober 2014

Ramar referenser och galler

Hjulen rullar fortfortfort.. möte här och möte där och har jag verkligen skickat vidare all mängd med information som åligger mig att vidarebefordra?? Och bokat och avbokat och ombokat? Och vet alla att det är av-, om- och bokat?
Nämen, det är ju inte klokt att sitta klockan snart elva på kvällen och försöka hålla ordning på alla skuttande tankarna! Nä, kudden nästa! Snart.
I morgon möte/föredrag via Skype. Denna välsignelse till mänskligheten! Har handledningen också via skype nuförtiden. Underbart!Handledaren sitter i Stockholm, så tänk vad mycket tid och pengar man sparar på det här sättet!Fast nästa resa upp är redan bokad och snart är jag där igen.

Annars har jag faktiskt varit på gymmet idag! Japp! Och det var inte första utan ANDRA gången! 
Oktober är en månad då jag ändrar mina sommarvanor till vinter -sådana. Någonting ska bort och då ska någonting läggas till. Det hänger ihop med sidensvansarna, och om ni tror att mina tankar nu har skuttat helt ut på villovägar, så nej, det stämmer inte. Jag har vissa sommarovanor, som jag lägger av med när sidensvansarna kommer till Emmaboda. Det är vackra fåglar med tofs på huvudet och de låter.. fint. Exotiskt på något sätt. De kvillrar. De kommer norrifrån, och mellanlandar här på väg söderut. Det brukar inträffa i oktober. Det känns väldigt BRA att ha andra tidsreferenser än klocktid och kalender och almanacka. Och för att underlätta att fimpa ovanan ska jag lägga till en god vana. Smart, va? Så jag håller på och förbereder. För den goda vanan (=träning)behöver befästas innan jag hör kvillrandet. 
Det kändes bra att träna. Det gjorde det.

I kväll såg vi ännu ett avsnitt av Orange is the new black, och det är rätt ångestframkallande. Att vara så utlämnad, så utan rättigheter, så utan frihet! Visst, de har gjort olagliga saker och hamnat där de är pga det, men HUR kan någon förändra sitt beteende genom att leva i den misären i åratal?? Till det bättre, menar jag. Blir man en "bättre" människa av att sitta inlåst? Kanske. Kanske inte. Man blir säkert avskräckt i alla fall. 
Men vad sitter jag och tänker på sånt här för?
Nä, dags.
Gonatt!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar