Valtider... Igår var det dags igen. Provval: Växjö stift ska ha en ny biskop när Jan-Olof avgår med pension i mars/april. Domkyrkan fylldes av präster och diakoner, det hölls presentationer och pläderingar, och cv:n lästes. För mig var det inte alls något svårt val: jag hade fattat beslutet innan.
På samma sätt var det inte ett dugg svårt att bestämma vilket parti och vem skulle få min röst vid landstings- och kommunval nyss. Nä, där råder inga tveksamheter.
Men det finns andra val, som är mycket knepigare. Ja, som faktiskt får mig att ifrågasätta mig själv.
I dag har jag varit där. Där det bor så mycket existentiella frågeställningar.
I min garderob.
Där, i min privata narnia, bor hela min historia och en del av framtiden också. Där finns alla årstiderna huller om buller.
Jag ställer mig djupa frågor, där mellan galgarna och hyllorna. Vem är du idag? Kan du tänka dig att klä på dig den här kjolen tröjan jackan nån mera gång? Vad tror du om nästa sommar? Kan det här vad det nu är från förra millenniet fortfarande passa? Och: VAD tänkte du, egentligen när du köpte det där plagget??
Äsch, vad ytligt, mumlar min Vän av ordningen: hur i helskotta kan du jämföra dina klädbekymmer med tillståndet i landet? I Stiftet? I Världen?
Men, det fattar du väl att jag inte gör heller. Jag bara konstaterar att i min garderob står jag ansikte mot ansikte med... mycket mer än (ganska många färg- och formmässigt tveksamma) val av klädesplagg. Jag står faktiskt ansikte mot ansikte med min självbild.
Vilken uppfattning har jag om mig själv, hur vill jag framstå? Vad fick mig att köpa just det där plagget? Och varför har jag köpt så många plagg som jag knappt använt?
I garderben möter jag också min historia, som sagt: Jag har svårt att kasta saker.
Och det säger också någonting... Nostalgisk är bara förnamnet.
-Kan vara bra att ha...om jag skulle gå upp/ner i vikt, mumlar jag och stoppar tillbaka. Och det finns plagg som har överlevt många flytt och höst- och vårrensningar. Plagg som bär med sig viktiga minnen, symboliserar perioder av livet..som man VILL bära med sig.
Så har jag brukat resonera, men idag, denna dag!, lyckades faktiskt med att KASTA en hel del, som faktiskt gör störst nytta i fjärrvärmeverket, och packa i kassar sånt som kan komma till användning hos någon annan.
Var det val av städmusik som gjorde det? Det var en random spellista, som hette music for brain - som Bosse raskt döpte om till "Det bästa från Beckomberga". Hur som helst, garderoben blev rensad, sorterad, vädrad och fengshuiad och jag fick en och annan insikt över konsumtionsvanor och ovanor.
Vissa stadier i livet är passerade, lev med det. Det är väl ungefär det jag kom fram till, där i garderoben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar