Summan av kardemumman

Hjärtat mycket lättare nu, orosmolnen har skingrats. Känner stor tacksamhet!

Första arbetsveckan gick bra, lite nytt på gång, eller MYCKET nytt, egentligen, och få se vart allting landar.

Sitter här och summerar sommaren -som inte alls är slut, nej! - men semestern då.
Soliga dagar och lagom med hemmapyssel. Besök av nära och glatt umgänge med vänner. Och underbara dagar vid havet! Den här sommarens utmaning var..tadamdamdamm.. trampolinhopp uti vattnet! Typ bomben, fast med raka ben! Det var en tuff utmaning, men jag gjorde det!

För några somrar sen gjorde jag för första gången dyk från bryggkant med huvet före. Jag är dålig på att förklara, men jag tror att du fattar. Sånt som simskolebarn lär sig vid femte lektionen eller så. Men för mig var det ett stort steg. Jag jobbade på ett behandlingshem då, och en av killarna bestämde sig för att få mig att våga. Jag stod och stampade och trampade på bryggan och han peppade och peppade. JODÅ, du kan, du vågar, kom igen! Och jag stampade och trampade - tills jag gjorde det! Gled elegant ut i vattnet...gjorde jag inte. Men i kom jag. Han var lika stolt och glad som jag!
Ett gott och värmande minne.

Vad annat har jag gjort? Jo, läst mina fyra sommardeckare, den femte var för läskig så den stängde jag med en smäll, och kommer aldrig att öppna igen! Hur mycket någon än skulle peppa!
Sund självbevarelsedrift.

Ja, det har varit en synnerligen god sommar -så långt.

Det hoppas jag att du också har haft.
Och nu är det söndagskväll, återstår ett avsnitt av Rome, och där tätnar intrigerna, och vem vet hur allt kommer att sluta? Nåt litet kanske man kommer ihåg från historielektionerna, men det stod ju ingenting om Pullo och Vorenus i dom böckerna.