En ensam kvällspromenad i Vissefjärda. Bosse hade annat för sig, och jag ville så gärna njuta av den ljumma ljuvliga kvällen. Förbi Storegården och över vägen, och i kväll gick jag genom kyrkogården, förbi kyrkan och över bron till minneslunden. Stilla, bara syrsorna hördes. Kaprifolen doftade, så som den doftar i skymningen. Månen var precis halv. Den andra halvan låg i Kyrksjön och glimmade.
På bron mötte jag en kvinna med en rosenbukett i handen, på väg till minneslunden. Vi hälsade vänligt. Förbi Dackestenen, över till Hembygdsgården. Och där var det liv och rörelse! Fem-sex små kaniner skuttade ystert runt i gräset, de hade väl en egen kvällsföreställning där.
De försvann kvickt bakom kulisserna - under byggnaden.
Hem igen, och det var väl det om den här dagen, dagen A som i arbetsdag efter semestern.
Och det känns gott. Det känns ok.
Sommaren är ju inte slut än!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar