Äter frukost med älsklingen, bläddrar i tidningen (en gammal en, det kom ju ingen idag..), bäddar sängen. Funderar på cykeltur till Emmaboda, eller kanske ta tåget dit och cykla tillbaka? Man ska inte överdriva, så här i början av karriären.
Vi har firat påsk, eller det är fortfarande annandagen, så it ain´t over yet.
Man kan bli matt av svängningarna. Glädjerop, tortyr, död och uppståndelse på ett par dagar. Ja, tänker på den kristna berättelsen om påsken. Varje år dras jag med i händelserna, myten, riten, verkligheten.
Och precis som när man själv varit med om någonting omtumlande, när man är matt av gråt eller skratt eller apati, längtar man plötsligt intensivt efter vardagslunket.
Kaffebryggarens trygga puttrande, morgontidningens doft, tider att passa.
Någon av kvällarna visades det en hyllningskonsert till The Beatles. En av låtarna vägrar att släppa. Hoppas att det funkar att dela det så här. Annars, youtube, Beatles Tribute: My guitar gently weeps joe walsh dave grohl m fl
<iframe width="560" height="315" src="//www.youtube.com/embed/EnILQ8qRLCI" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>
Njut av en stunds vila. Just nu måste du ingenting. Just nu är skärningspunketen mellan då och sen: Nuet. I går var igår, imorgon kommer att bli idag, senare. Nu är nu. Bara lugn. Detta säger jag lika mycket till mig själv... I denna stund, i efterdyningarna av det stora, omvälvande, innan morgonväckarklockan sätts på ringning igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar