Tankar, ord, idéer

Lugna dagar med pyssel och kånk i lite lagom mängd. Omflyttning av möbler (jag och Bosse), lite målning (Bosse) trädgårdsfix (jag och Bosse), munspelsövningar (jag; Bosse höll för öronen) bad och mat och sova på maten, fotbollsmatch (Kalmar-AIK, heja och grattis AIK!) och en alldeles ljuvlig konsert med Tomas Andersson Wij och Mauro Scocco! Ja, i egen person (M S) sjöng han också Himlen runt hörnet, som man annars förknippar helt och hållet med Lisa Nilsson, ja han har ju skrivit låten det visste jag förstås.  Och dom var så trevliga (mest Tomas AW, men ok Scocco också, på sitt lite kärva sätt). Vi har haft barn och barnbarn på besök, och på fredag landar ett gäng från Stockholm!!! Och på söndag kommer långväga gäst: min kära dotter! Sedan blir det en liten tur till Stockholm! Och där får jag träffa en speciell person... Speciell för min dotter, kan jag viska lite diskret. Ojojoj, det blir så roligt och så spännande och jag är väldigt, väldigt GLAD! Jag har trivts så alldeles u...

PÅ SVENSKA Det är så mörkt det kan bli. November. Jag far genom skogarna till staden Växjö, allt omsvept i dimma. Träden släcker sina lyktor; släpper suckande de sista gula löven, byter om till tunna frostskimrande svepningar. I går en mäktig upplevelse: Mozarts Requiem i Madesjö kyrka, med Nybro kammarkör, Camerata Nordica och solister. Fantastiska musiker, solister. Och kören! Kören var helt fantastisk! Vi har levt med verket i månader nu; vi har sett filmen Amadeus och jag har hört basstämman eka här hemma kväll efter kväll: Bo sjunger ju i kammarkören. En upplevelse att bära med sig, en skimrande juvel! I dag är det Domsöndagen, men det mörka locket har lyfts från himlen och solen skiner. Och så är ju Domen; att bli insvept i nåden, i ljuset. När alla våra tillkortakommanden blir ömsint omfamnade av nåden och kärleken. I det vardagliga tar man sig från ena dagen till det andra, lagar gröt och far till jobbet och hem, eldar brasor och spelar musik. Sover. Drömmer. Äter....