Psalmterapi

I Skogslyckan har vi träffar, Psalm och samtal, en gång i månaden. Wibe Holmén sammanställer ett antal psalmer med ett tema. Jonas, vår kyrkomusiker spelar, och vi församlade sjunger av hjärtats lust. Fikar gör vi också, som sig bör i kyrkliga sammanhang. Wibe berättar om psalmerna, om texterna och textförfattarna och annat intressant. Det är väldigt roligt och man lär sig mycket!

Förra söndagen följde jag med Bo till Karlslunda kyrka (ligger i Påryd).  Vi var där i god tid, och jag började bläddra i psalmboken, kollade vad det var för psalmer vi skulle sjunga. Så här såg listan ut:

I kyrkoåret lever vi just nu i fastans tid, och psalmerna har texter som manar till eftertanke.
438: Du som i alltets mitt
443: Dig vi lovsjunger, ärar
87: Våga vara den du i Kristus är

Och så Litanian, kyrkans förbön. Prästen sjunger, och  vi, församlingen är med och bär: Herre förbarma dig, sjunger vi. Herre, befria oss. Kristus, förbarma dig, mellan textavsnitten.

... du som har skapat världen och skapar den ständigt på nytt
skydda luften och vattnet och marken och det som växer på marken
Hjälp alla hungriga, övergivna och hemlösa.
Ge oss gemenskap och fred.
Läk såren som krigen slagit.
Låt inte människor bli förtryckta, utnyttjade eller föraktade.
Låt alla få arbete. Låt inte arbetet bli meningslöst.
Gör oss fria från feghet och lögn.
Håll fast vid oss när vi sviker eller blir svikna.
Hjälp oss att tro på ditt ord, och hjälp alla förnekare att finna dig.
Fyll din kyrka med lovsång och trohet och kraft.
Låt alla dagar fyllas av dig, och hjälp oss när tiden är ute.
Böj dig emot oss och stilla vår oro och tag oss till dig. 
Förbarma dig över oss alla när världens tid är förgången.
Fader, som skapade oss och bevarar din skapelse.
Kristus Guds son, som har gett ditt liv för oss ....

Och den sista psalmen, 785: Ge oss mod att våga leva.

Det var väl valda psalmer.

Det finns många, väldigt fina i Psalmboken.
Det finns psalmer för alla tillfällen, för glädje och sorg och uppmaningar till att bry sig om sina medmänniskor och naturen och var någonstans får egentligen hela det mänskliga livet plats på ett sådant sätt som i dessa texter? Och texterna är verkligen terapeutiska! Så mänskliga. Vi är både fega och sviker och förnekar. Världen är snedvriden: en del jobbar nästan ihjäl sig, medan andra får gå arbetslösa, med allt vad det innebär. Och all den oron - likaväl som glädjen över allt fantastiskt i skapelsen och i livet! -  kan vi lyfta upp till Gud som skapat allt. Som låter våra insikter djupna och bli till livsvisdom, som väcker modet och handlingskraften i oss.
Orden befriar; när vi benämner vår oro får vi insikter som hjälper oss framåt, får oss att agera, ger oss tröst och väcker vår glädje!
Psalmterapi kan man kalla det!  Ja, det vill jag gärna hålla på med. Och jag kan inte ens sjunga!  Men när vi sjunger tillsammans, som man nu gör i kyrkan, blir våra röster tillsammans starka och vi får bära varandra på det sättet.
Det är nyttigt att sjunga, det säger experterna. Googla, så får du se vad allt som händer i kroppen och i psyket när du sjunger! Men ännu nyttigare, tror jag, är att vi faktiskt öppnar upp vår andliga dimension när vi sjunger psalmer. Den dimensionen där våra drömmar finns, våra goda intentioner;  det som är äkta, sant och vackert i oss. Vår alldeles egen mening med livet finns där, i den dimensionen.
Väl värt att upptäcka. Livet blir rätt platt annars.