Inlägg

Visar inlägg från februari, 2018

Life on Mars? Japp!

Jag åker tåg ofta; har pendlat än hit än dit de senaste tjugo åren. Tågresor är väldigt givande: man hinner läsa, man hinner se filmer, man hinner prata med människor. Igår satt jag återigen på tåget, denna gången på väg hem från Upsala. Restaurangvagn. Vid samma bord satt en kille med sin dator i knät. Vi började småprata lite. Det visade sig att han var rymdingenjör, utbildad i Kiruna. Men var just nu engagerad i ett projekt med odlingar i bergsrum i Stockholm. Underjordiska växthus! Det har jag aldrig hört talas om. Champinjoner kunde man tänka att de odlade, men det var det inte alls, det var växter av alla de slag! "Blommande växter är lite svårare", förklarade han, "de behöver ha mörkt ibland för att kunna blomma, men gröna bladväxter går jättebra att odla med ständigt ljus som vi har. Det är inte så dyrt heller, med ledtekniken som finns nu." Företaget heter Urban Oasis, och det finns en hel del att läsa om det på nätet. Det har tydligen varit en hel del ...

Viimeinen(kö) kerta(?)

Bild
No niin, nyt olen laskeutunut - tai paremminkin kiivennyt - paikalle, joka jo tuntuu kodilta; rappuset Kartanoon osaisin varmaan nousta silmät suljettuina. Olen kotimaassa. Toisessa niistä. Se toinen kotimaa on Ruotsi, jossa olen tänä vuonna asunut kaksi kolmasosaa elämästäni. Laivamatka sujui tavalliseen tapaan hytissä, no, käväisin vähän ostoksilla sentään. Bussimatka satamasta Keskustorille, ja aamukahvit R-kioskilta. Otin mukin mukaani ulos ja katselin kaupungin menoa. Ihmisiä menossa suuntaan ja toiseen, nuori mies juoksi kaulaliina suorana pysäkillä puhkuvaan bussiin. Kiire kiire! Täti-ihminen kulki rollaattoria työntäen hissukseen ohitseni, "Hyvää ystävänpäivää!" sanoi hän iloisesti hymyillen, ja todentotta, ystävänpäivähän nyt on! Jatkoin hyvän kierrättämistä, toivotin huolestuneen näköiselle, korot kopisten kulkevalle naiselle hyvää ystävänpäivää Hän pysähtyi kesken askeleen, ja sanoi "Kuin myös" hymyn levitessä kasvoilleen. Bussi 15 Brinkhallin kaut...

Ljusstöpning mm

Bild
I dag har vi ägnat oss åt vintriga aktiviteter som a) ljusstöpning och b) skidåkning. Det ena, a, gick bättre än det andra, b. Ljusstöpning var roligt och väl förberett av ett proffs. Vi var ett gäng som snabbt blev sammansvetsat (eller -stöpt!) och som ett välsmort maskineri gick vi runt, doppade veken i stearin och la pinnen med vekarna på plats på ställningen och så runt runt tills ljusen var lagom tjocka och fina. Det var från de tunna veken via tårtljus och Gunillaljus till smäckra antikljus (=stöpningens olika stadier). Handstöpta ljus är så mycket vackrare med sina ojämnheter än köpeljus!   Här kan man se hur det hela går till. Det blev fina och lagom tjocka ljus. På eftermiddagen, efter att Bosse varit och döpt en liten pojke, åkte vi till Skäveryd och åkte skidor - kan man verkligen inte säga, det var inte alls före för det. Vi gick på skidorna som blev tyngre och tyngre av blöt snö. Visst, om man lyckades hålla jämn fart gick det bra, men minsta lilla saktande fick...